Chapter 2 - This is not true..


DATUM: 2011-12-30 / TID: 02:39:18
Publicerat i: never say never
- " Kayliee, det är mat. " skrek mamma så hon skulle höra.
- " okej, jag kommer mamma. "


Nästa dag vaknade jag av att väckarklockan ringde. Skola idag igen då.
Jag gick ner till köket, där satt mamma med en tidning i ena handen och en kaffe kopp i den andra.
- " Godmorgon gummen "
- " Godmorgon mamma "
- " Skulle du kunna gå upp och väcka din syster ? "
- " visst "


Jag gick upp till hennes rum, där låg hon.
Jag började hoppa i hennes säng, hon bara kollade upp på mig och suckade.
- " måste du allltid förstöra mina mornar ? "
- " ja, det är ganska roligt tycker jag "
- " aja, vad vill du ? "
- " det är skola, duh ? "
- " juste, trodde det var lördag "
Sen gick jag ner till köket igen, och tog ut flingor ur skafferiet och fil ut kylskåpet, och hällde sedan upp det i en skål. När jag väl hadde ätit upp det så gick jag upp till mitt rum, och bytte om till ett par slitna jeans shorts, ett vitt linne och en kofta , och sen så gjorde jag en fiskbensfläta av mitt guldbruna hår.
Jag hade alltid älskat färgen i mitt hår, det hade lysts upp på sommaren, men vart lite mörkare på vintern.
När jag kollade på klockan igen så var det tio minuter kvar tills skolbussen skulle komma.
Jag gick ut till hallen och knöt på mig mina vita converse, fast dom var ju inte hel vita, utan man såg att dom vart använd. Sedan såtog jag min väska och gick mot busshållsplatsen.
När bussen kom så gick jag på och såg Tryce vinka lite längre bak, jag log mot hon och satt mig sedan bredvid hon.
- " Så, lust att hitta på nått roligt med mig efter skolan ? "
- " Visst, men mamma sa att jag måste hämta Kyliee, så är det okej om hon följer med ? "
- " Visst, vi kan ju dra hem till mig och kolla på film "
- " yaay, osså köper vi godis och dricka, och så myser vi till det lite "
- " exakt vad jag tänkte "
Det gick ganska smidigt på lektionerna och tillslut var skoldagen slut, bara en dag kvar sen var det lov.
Vi började gå mot Kyliee's skola och där behövde vi bara vänta 10 minuter tills hon slutade.
När hon såg oss log hon och sprang fram till Tryce och kramade henne.
- " hejja inte på mig du.. "
- " Förlåt Deeesssssie " sa hon och kramade sedan om mig oxå.
- " haha, det är lungt "
- " ska vi gå då ? " frågade tryce.
- " ja, juste Kyliee, du ska följa med oss, mamma sa att du var tvungen "
- " okej "
Vi gick mot den affären som låg närmast Tryces hem, och köpte lite godis.
Sedan gick vi hem till Tryce och där startade vi Never Say Never, eftersom Kyliee tjatat sig till de.
Efter halva filmen hade Kyliee somnat och Tryce var påväg att somna.
Jag knackade på Tryces axel och hon kollade på mig.
- " jag tror det är bäst om jag och Kyliee går hem nu "
- " vill du inte att jag ska skjutsa dig ? "
- " nejdå det går bra, jag bär henne "
- " okej, som du vill "
Jag bärde upp henne när jag tagit på mig mina Converse och jackan.
Jag började gå längst gatorna i hawaii, det var riktigt fint här när det börjat skymma.
Det tog inte ens 10 minuter förns jag var hemma igen. Jag ropade att jag var hemma och fick till svar att hon var i köket. Jag gick upp på övervåningen och la Kyliee i hennes säng.
När jag kom ner igen så hängde jag av mig jackan och tog av mig skorna.
- " Dessie, kommer du ? "
- " ja, jag kommer snart, ska bara gå upp och ta av mig koftan "
Jag hörde lite små fnitter ur köket och skyndade mig ner igen.
När jag kom in i  köket så stannade jag till..

Chapter 1 - I miss you dad


DATUM: 2011-12-28 / TID: 21:59:08
Publicerat i: never say never
Tänk dej att du heter Desideria Brown du är 16 år. Du kommer från Stratford, men bor numera hawaii.
Din mamma hade fått jobb som lärare så ni flyttade dit direkt, och efter bara några månader hade din pappa gått med i armén, han var nu i Afghanistan nånstans, han skulle inte komma hem förns om några månader.
Din lillasyster Kyliee var 10 år och var en Belieber. Hon kunde prata om han flera timmar.




Jag satt tyst inne i det alldeles för stora vardasrummet. Fast jag tänkte mer på min barndomstid, Det var egentligen bara jag , mamma och pappa som visste vem min bästavän hade varit.
Justin Drew Bieber.. Vi hade varit bästa vänner ända tills jag var tvungen att flytta. Efter det hade vi skickat brev men sedan så slutade vi med det för vi vart större.
Jag kommer så väl ihåg dagen jag var tvungen att åka.

Det hade varit en solig sommardag vi åkte ner till Hawaii. När jag åkte till Justin's morföräldrar så stog Justin, Ryan och Chaz på gräsmattan för att säga hejdå.. Jag klev ut ur bilen och log lite medans jag gick fram mot dom.
Alla såg riktigt ledsna ut över att vi var tvungen att åka. Det var jag med. Justin och dom andra två hade varit mina bästa vänner sedan vi var små, nu var vi 10 år och skulle lämna varandra. Inte föralltid, Men det trodde vi då.

Jag satt fortfarande i det alldeles för stora vardagsrummet när jag hörde dörren smällas igen, antagligen min störande lillasyster Kyliee som kom hem från nån av hennes kompisar.
- JAG ÄR HEMMA ! skrek hon.
Jag skrek  att jag satt i vardagsrummet och hon kom in med ett smile på hennes ansikte.
- " vad är det med dej då ?"
- " näe inget, det har bara varit en bra dag i skolan "
- " ehm okej, men mamma kommer hem senare, då fixar hon mat "
- " okej "
Jag gick upp på mitt rum och satte mig sedan på sängen vid min MacBook Pro, jag hade fått den i Julklapp förra julen, bara för att mina föräldrar hade tyckt att jag gjorde bra ifrån mig i skolan.
Det var några månader kvar till min pappa skulle komma hem igen, han hade redan varit borta i 3 månader. Och vi saknade han såklart jätte mycket, det var oftast jobbigt att veta om vi skulle få hem honom eller inte.


Jag satt i Aulan med alla andra klasser på skolan, det var en ganska stor skola, men det var endå en stor Aula.
Det var bara Jag i min familj i som gick på min skola, Kayliee skulle komma hit nästa år.
Men vi hade fått samlas för att kolla på något. Jag vet inte vad, men det skulle bli roligt.
Jag satt längst ut på raden och jag hade min bästa vän Tryce bredvid mig, vi hade blivit bästa vänner nästan direkt, hon var verkligen allt för mig. Jag hörde att dom började prata och jag vände min huvud mot scenen igen.
Där stog Rektorn och babblade om nått, sen kom han in på samtalet; Armé, det var ett riktigt känsligt ämne för mig, men jag satt och lyssnade på vad han sa, han pratade på om att han tyckte att alla som var ute på krig var riktigt modiga, och sen ser jag en man komma ut bakom honom, han hade en Armé dräckt på sig, och jag kollade noga vem det var, och såg ett ansikte som jag mycket väl kommer ihåg. Pappa.
Jag kände hur tårarna började komma och jag ställde mig upp, sedan sprang jag upp på sen och sprang in i min pappas armar, han hade varit borta i ett år. Jag hörde hur alla började klappa händerna, men jag brydde mig inte. Min pappa var här.

---
Jag saknade han så. Men skakade av mig tankarna snabbt när jag såg att någon stog i dörr öppningen.
Jag kollade vem det var och såg att mamma stog där. Hon kollade på mig med ett litet léende och sedan så kom hon närmre och kramade mig.
- " han kommer hem snart "
- " jag vet, men jag saknar han så.. "
- " jag vet gumman, men han kommer snart, jag lovar "
jag kollade på henne med tårar i ögonen och kände sedan hur trött jag var.
jag frågade hur lång tid det var kvar till maten och hon svarade att den snart var klar, jag stängde av datorn och gick sedan ner så jag inte somnade. Jag satte mig på en av barstolarna och sen kom maten.
- " Kayliee, det är mat. " skrek mamma så hon skulle höra.
- " okej, jag kommer mamma. "


Så, ska försöka komma igång, vet inte hur mycket chapters det kommer komma, men ska försöka skriva c:
skriver nog ett till imorrn,